Beslut enligt livsmedelagstyfning

Efter kritiska kommentarer om de italienska förslagen drog Italien tillbaka dem, men införde därefter nya, liknande lagar utan att skickas ordentligt för omprövning.

Lagstiftning.

Livsmedelsföretagen har uppmärksammat de svenska myndigheterna om dessa uppenbara överträdelser av EU: s regler och har bett Sverige att agera på EU-nivå. Samtidigt som allt fler länder ställs inför nationella krav på ursprungsmärkning är det glädjande att det samtidigt finns fler och fler andra medlemsstater som protesterar mot översvämningen av nya nationella bestämmelser.

Livsmedelsföretagen har en mycket bra dialog med de svenska myndigheterna i dessa frågor, och Sverige har tydligt varit i en grupp länder som öppet kritiserar utveckling som riskerar att skapa nya hinder på EU: s inre marknad. Märkningen av vegetariska och veganska produkter saknar för närvarande de vanliga EU-reglerna för vilka produkter kan ses som lämpliga för vegetarianer respektive veganer.

Kommissionen har till uppgift att föreslå definitioner för detta, men eftersom de inte har någon specifik tidsfrist var detta arbete inte en prioritet. Med tanke på att detta är en snabbt växande marknad i flera länder börjar bristen på EU-regler ställa till problem för branschen, eftersom det finns stora skillnader mellan hur olika länder tolkar dessa begrepp. Således har matdrycker europeiska och konsumentintressegrupper, genom sin paraplyorganisation European Vegetarian Union EVU, arbetat länge för att utveckla definitioner som branschen och intresserade konsumenter är nöjda med.

Faktum är att de nu är överens och kommer att lägga fram ett gemensamt förslag till Europeiska kommissionen under hösten och gemensamt sätta press på kommissionen att agera i denna fråga. De vanliga EU-reglerna på detta område kommer att innebära en klar förbättring för svenska företag. Livsmedelsverkets vägledning för företag innebär nämligen att de etablerar likheter mellan vegetarisk och vegansk mat, vilket innebär en mycket mer restriktiv linje än den som branschen och konsumentrörelsen är överens om i Bryssel.

Efter att flera tillverkare av företag, restauranger och livsmedelsbutiker tappats av Ro: s Reklamombudsman tidigare i år, med hänvisning till Livsmedelsverkets tolkning, att livsmedelsföretagen ska diskutera med Livsmedelsverket i denna fråga och hävdar att de definitioner som man enades om i Bryssel och som förhoppningsvis så småningom kommer att bli giltiga EU-regler.

Den dagen detta händer måste Livsmedelsverket ändå anpassa sitt ledarskap till den nya lagstiftningen. Alkoholmärkning Europeiska kommissionen lade fram en rapport i Mars i mer än två år och fann att det är omöjligt att motivera undantag för alkoholhaltiga drycker, som idag inte behöver märkas med en ingrediensförteckning och en näringsdeklaration som andra produkter. Kommissionen har gett branschen ett år på sig att föreslå frivillig märkning, och andra förslag kommer att läggas fram för obligatoriska EU-förordningar.

Förslaget berör en stor del av den svenska livsmedelsindustrin och därför har livsmedelsföretagen de senaste åren aktivt arbetat med denna fråga, både i Sverige och i Bryssel. Det positiva med detta förslag är att kommissionen lyssnade på branschen under den dialog som har pågått sedan dess och där livsmedelsföretagen har varit inblandade. För det första innehåller detta erbjudande inga gränsvärden för akrylamid i slutprodukter, vilket skulle innebära att produkter med högre nivåer inte bör säljas.

Detta trots ett stort politiskt tryck på kommissionen att erbjuda marginella värden, från media, icke-statliga organisationer, vissa EU-parlamentariker och vissa medlemsstater. I stället för begränsade värden är förslaget enligt förslaget nödvändigt för att acceptera ett tillverkningsföretag att minska akrylamidnivån och dokumentera detta så att det styrande organet kan följas.

Förslaget kräver också att tillverkaren kontrollerar nivån av akrylamid i sina produkter. Förslaget innehåller så kallade referensnivåer för akrylamidnivåer för olika livsmedelsgrupper.

Syftet med detta är att tillverkaren ska få en uppfattning om vad ett högt akrylamidinnehåll är. Om du mäter nivåer över referensvärdet i en produkt bör du granska tillverkningsprocessen. Detta motsvarar ett arrangemang med indikativa värden som fanns tidigare och som hade en liknande funktion. Det är positivt att förslaget tydligt klargör vad kontrollnivåerna presenteras för, så att de inte har missförstått som begränsade värden för kontrollorganen.

I andra sammanhang har kommissionen också blivit tydlig med att en uppmätt nivå över referensvärdet inte i sig är en grund för återkallelse. Det finns också konsekventa förslag som återspeglar att det finns ett antal faktorer som hindrar tillverkaren, trots de åtgärder som vidtagits, inte kan reduceras till kontrollnivåer. Det påpekas att i dessa fall är det viktigaste att tillverkaren ska kunna visa att åtgärderna är relevanta för deras produkt.

Det som är mindre positivt med detta förslag är att det sägs att möjligheten att införa gränsvärden bör betraktas som ett tillägg till denna föreslagna förordning. Men det här är i relativt vaga termer, liksom i den del som inte är obligatorisk, före artiklarna själva, så det här är ett mycket mjukare alternativ än vad många krävde och jämfört med vad som var i tidigare projekt.

Lagstiftningen om livsmedel finns för att konsumenter ska vara trygga med att livsmedel i Sverige är säkra.

Livsmedelsföretagen, tillsammans med våra europeiska kolleger, kommer att fortsätta att påpeka att det vore oklokt att införa gränser innan man bedömer effekten av denna förordning, Det kommer att bli en dubbel förordning som inte är lämplig. Förslaget godkändes i somras till följd av en omröstning i so: S ständiga utskott, som består av företrädare för de medlemsländer där Sverige representeras av Livsmedelsverket.

Därefter skickades förslaget till ministerrådet och Europaparlamentet för behandling. De har tre månader fram till slutet av oktober för att komma med några invändningar. Den 1 januari kommer den andra delen att vara när producenterna betalar en produktionsavgift för en plastprodukt som de släpper ut på marknaden. Denna produktavgift delas sedan ut av Naturvårdsverket till kommunerna som ersättning för att rensa upp soporna från dessa produkter.

Läs mer om vad som gäller för betalningar från Naturvårdsverket för vissa tillverkare för vissa Naturvardsverte tillverkare. Reglerna gäller både företag och konsumenter och omfattar konsumentförpackningar samt transport-och gruppförpackningar.detta gäller oavsett material, förpackningen är avstängd och förpackningen ska vara så tom som möjligt. Läs mer om reglerna på Naturvårdsverkets webbplats: förpackningsavfall från Naturvardsverkets verksamhet.

CSRD är ett nytt EU-direktiv som ska säkerställa att företag informeras om effekterna av sociala och miljömässiga affärsverksamheter. Syftet är att säkerställa insyn i hållbarhet och skapa en bättre miljö för EU att följa sina nätverk i det nya EU-direktivet, som även omfattar ESR Sustainability Reporting Standards, som är en ny gemensam rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning som De täcker 12 olika rapporteringsområden.