Trötthet efter klimakteriet

En av huvudorsakerna är hormonförändringar. Under klimakteriet minskar östrogennivåerna i kroppen, vilket kan påverka sömnmönster och orsaka sömnlöshet. Dålig sömn kan leda till trötthet och trötthet under dagen. Andra faktorer som kan orsaka menopausal trötthet inkluderar stress, depression, dålig kost och brist på motion. Enligt experter kan dåliga livsstilsvanor som rökning och överdriven alkoholkonsumtion också bidra till menopausal trötthet.

Symptom på menopausal trötthet symptom på klimakteriet kan ta många former. Ett av de vanligaste symtomen är trötthet och trötthet, vilket kan påverka kvinnans energinivåer och förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Andra vanliga symtom är huvudvärk, yrsel och muskelsvaghet. En kvinna som lider av menopausal trötthet kan också uppleva sömnproblem, humörsvängningar och minnesproblem.

Vissa kvinnor kan också uppleva andra symtom som menopausala störningar, inklusive värmevallningar och nattsvett. Livsstilsförändringar vid menopausal trötthet för att ändra din livsstil kan ha en betydande inverkan på klimakteriet. Försök att få tillräckligt med sömn varje natt, Följ en hälsosam och balanserad kost och undvik att dricka alkohol och koffein i slutet av dagen.

Nedan listar vi andra livsstilsförändringar som kan bidra till att minska menopausal trötthet. Rörelse och fysisk aktivitet för att få tillräckligt med rörelse och fysisk aktivitet kan hjälpa till att öka energinivåerna och förbättra humöret under klimakteriet.

Försök att träna i minst 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan. Kunskapen om klimakteriet var dock lägre i undersökningen. En tredjedel av kvinnorna svarade att de inte var redo att gå in i klimakteriet alls och uppleva problem. Endast den tionde svarade att de var väl förberedda. Många vill ha vägledning om hur de kan lösa problem på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker till är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och hur allvarliga klagomålen är, säger Kristina sund, utredare vid Socialstyrelsen.

De viktigaste regionala skillnaderna undersökte också hur vården ser ut för kvinnor i klimakteriet genom en undersökning riktad till medicinska centra, gynekologiska kliniker och barnmorskbesök i ett urval av regioner.

Vanliga känslomässiga symptom i klimakteriet är: ledsen, “klump i halsen” gråter för ingenting; likgiltighetskänslor; depression; oro; trötthet; minnesförlust; minskad sexlust; sug efter socker och kolhydrater; Fysiska symptom kan vara: nattsvettningar och vallningar; sparsam, glesare eller ingen mens; ledsmärta; myrkrypningar i.

De övergripande resultaten visar att det finns stora skillnader i hur man kan erbjuda olika insatser och behandlingar för klimakteriet. Men ytterligare ansträngningar erbjöds på de undersökta hälsocentralerna, såsom stresshanteringsinsatser, samt stöd för att förbättra livsvanor. Vi anser att vården ska kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser som kan svara mot olika nivåer av komplexitet och individuella behov, säger Kristina sund.

Användningen av befintligt kunskapsstöd varierar också mycket mellan olika regioner. De flesta av de aktiviteter som social - och hälsovårdsrådet har varit i kontakt med tar hänsyn till att ledarskap behövs på nationell nivå.

Trötthet i klimakteriet: Förstå symtomen och hitta lindring.

Primärvården kräver också fler klimakterieutbildningsutmaningar-dessutom indikerar både kvinnor och vårdpersonal att patienter riskerar att bli riktade mellan olika aktiviteter innan de får vårdinsatser som upplevs som lämplig. Detta kan bero på att problem med klimakteriet inte märks tillräckligt, och att det inte finns några förfaranden för att upptäcka menopausala störningar.

Det är också viktigt att de olika typerna av tekniker samverkar på ett sådant sätt att det blir lättare för patienten att få råd, stöd eller behandling, säger Kristina Straight. Behovet av nationellt kunskapsstöd pekar alltså på resultatet av en enkätundersökning från Socialstyrelsen om behovet av både förbättrad information och vägledning för kvinnor om klimakteriebesvär samt nationellt kunskapsstöd, stöd, stöd och behandling.

Därför ser vi att nationellt kunskapsstöd behövs med en helhetssyn på klimakteriebesvär som utvecklas utifrån bästa möjliga kunskap om effektiviteten i olika insatser. På så sätt kan kvinnor i landet få mer likvärdiga vårdinsatser, säger Björn Nilsson, avdelningschef på Socialstyrelsen.