Patienten ska hänvisas till utredning i enlighet med vanliga anvisningar. Målet är att eftersom många av de patienter som diagnostiserades måste undersökas enligt en standardiserad vårdförlopp. Av de undersökningar som börjar vid en välgrundad misstanke kommer många att leda till att misstankar om cancer avbryts och slutar med vårdprocessen. Patienter som fortfarande behöver undersökas för en annan sjukdom bör tas om hand av en enhet som har påbörjat en undersökning eller riktas till en annan lämplig lämplig enhet.
Utöka forskningsprocessen i vissa fall kommer patienter att genomgå vissa undersökningar när forskningsprocessen har börjat. Det innebär att du i dessa fall inte behöver upprepa en adekvat tentamen. För att utöka inkluderingen i kliniska prövningar bör patienter erbjudas utrymme i kliniska prövningar när de är tillgängliga. Om forskningen påverkar ledtiden är det möjligt att markera detta som en avvikelse på grund av ordertidsmeddelandet.
Förläng ledtiden för vissa patienter. Det finns komorbiditet eller andra faktorer som kräver stabiliserande åtgärder eller individuella studier för behandlingsbeslut, vilket kan innebära längre tid att starta den första behandlingen. I allmänhet får patienterna god vård, även om det innebär en längre ordertid. En enskild patient kan också välja bort ett föreslaget utrednings-eller behandlingsdatum av personliga skäl, vilket leder till längre beställningstider.
När det finns speciella skäl bör det noteras i journalen. Utöka samordningsfunktionen syftet med samordningsfunktionen är att säkerställa kontinuitet under vården och undvika onödiga väntetider.
Hur funktionen ska bemannas och organiseras, löser och utvecklas lokalt, anpassas till lokala förhållanden. Hjärnans nervceller kallas neuroner. Hos vuxna delar dessa celler inte längre. Tumörer finns främst i celler som delar sig ofta, och därför får vuxna ovanligt tumörer i nervceller. Hos vuxna börjar hjärntumörer nästan alltid i celler som hjälper och skyddar nervceller på olika sätt, eftersom dessa celler fortfarande delar sig.
Dessa celler inkluderar stödceller, som också kallas gliaceller. Även i de skyddande mönstren finns det förmodligen celler som är nybildade. Varje år diagnostiseras drygt 1 Svensk med hjärntumör och cirka 60 år - mer än 60 år. Gliom är den vanligaste typen av malign hjärntumör som börjar i gliomceller. Dessa tumörer orsakas av ett kollektivt gliom. Det finns flera olika typer av gliaceller, och efter att ha undersökt tumörcellerna i ett mikroskop kan en mer exakt diagnos göras.
Astrocytom och oligodendrogliom är olika typer av gliom, som tros vara baserade på olika typer av stödceller. De kallas också astrocytiska och oligodendrogliala hjärntumörer. De är vanligtvis maligna, vilket innebär att de växer in i andra hjärnvävnader, precis som trädrötter växer in i jorden. Detta gör det svårt för dem att arbeta. Gliom bedöms på en skala mellan ett och fyra, som ibland skrivs med romerska siffror i-iv.
Tumörer som klassificeras som en eller två kan mestadels stanna på plats under lång tid, och fyra är de allvarligaste och växer snabbt. Quadrilateral gliom är den vanligaste, liksom den allvarligaste. Prognosen för mycket malignt eller högt gliom, det vill säga med tre eller fyra grader, är dålig om vi överväger medelvärdet för alla patienter med denna sjukdom.
Hur sjukdomen utvecklas för en enskild patient beror på hur effektivt behandlingen fungerar i ett enskilt fall, och detta förutses inte. Meningit är ofta godartad. Den vanligaste typen av godartad hjärntumör börjar växa i hjärnhinneinflammation, meningarna som skyddar hjärnan. Dessa tumörer kallas Meninge. Således är dessa vanligtvis godartade tumörer, inte cancerformer som långsamt växer i form av en jordklot eller ett ägg, men sprider sig till annan vävnad.
Tumörer kan dock bli ganska stora och driva den omgivande hjärnvävnaden, vilket kan orsaka olika problem beroende på var tumören är belägen. Du kan till exempel ha synproblem om tumören pressar mot synnerven eller problem med att tala om en tumör som växer i områden som är viktiga för språkförmågan. Prognosen är vanligtvis bra. Meningit förekommer främst hos personer över 50 år och är vanligare bland kvinnor än män.
Kirurgi är det första valet i behandlingen helst vill du ta bort en hjärntumör, oavsett om det är bra eller malignt. Innan operationen kommer du att ta reda på exakt hur tumören ligger.
För att göra detta kan du använda datortomografi, en magnetkamera och positronemissionstomografi, vilket ger en bra uppfattning om hur stor tumören är och hur den sitter. Om tumören är placerad så att kirurgen inte har tillgång kan operationer vara svåra att utföra. Då kvarstår hela eller delar av tumören. Med gliom kan det också vara svårt att se var gränsen mellan tumören och frisk vävnad går.Ibland växer tumören på ett sådant sätt att kirurgi inte kan utföras utan att friska delar av hjärnan lider för mycket skada.
Då kan du behöva helt avstå från operation eller ha en biopsi där du tar ett prov från tumören för att se vilken typ det är. I många fall, till exempel vid hjärnhinneinflammation, är kirurgi den enda föreskrivna behandlingen, som då också kan bota sjukdomen. I andra typer av hjärntumörer är det inte möjligt att ta bort alla tumörceller, och ibland kan du tillhandahålla strålterapi och cytostatika för att bekämpa de återstående delarna av tumören.
De ger också ofta behandlingar för att lindra de symtom som tumören ger, såsom mediciner för epilepsi och hjärnödem. Andra former av hjärntumörer hos vuxna står för ungefär hälften av hjärntumörer, gliom hittades och ungefär en tredjedel är Meninge. En annan form av tumör i hjärnan är en hypofystumör, som står för cirka 10 procent av fallen.