Omvårdnadsinsatser eller åtgärder

Socialstyrelsen har också statlig redovisning av recepthöjningar långt inom den kommunala hälso-och sjukvården. Målgrupper är till exempel personer med socialpsykiatrisk stöd, personer med intellektuella funktionsnedsättningar, personer med nyligen debuterad kognitiv sjukdom eller personer i sina egna hem som riskerar att falla. Till hösten erbjuder Socialstyrelsen näringslivsrelaterat stöd för att genomföra kommuner som är intresserade av att arbeta.

Samverkan med E-hälso-och sjukvårdsnämnden samarbetar med E-hälso-och sjukvårdsnämnden som just nu har fått i uppdrag att utveckla det digitala stödet.

Prescription Physical activity, en e-Hälsohanteringsarena för lärande och erfarenhetsutbyte inom ramen för Socialstyrelsen bjuder vi in personer som strategiskt arbetar med regioner till digitala webbinarier, en arena för lärande och erfarenhetsutbyte. Syftet är att ge information och kunskap om långt borta och att erbjuda ett forum för lärande och erfarenhetsutbyte.

Socialstyrelsen redovisar näringslivsrelaterat stödarbete för genomförande i tolv kommuner. Evamaria Nerell från kontoret för elektronisk hälsa berättar om förslaget om digitalt stöd.

Omvårdnaden är en process som initieras av sjuksköterskan genom att sätta omvårdnadsdiagnoser och komma överens om omvårdnadsåtgärder i samverkan med patienten och eventuellt närstående.

Registrering. Du registrerar dig på denna sida och får sedan en länk till webbinariet. Filmen är 1 timme och 29 minuter lång. Under de senaste åren har en definition med en annan vinkel av konceptet dykt upp genom International Association of Hospices and Palliative Care [3]. Vården syftar till att främja livskvaliteten för patienter och anhöriga. Etiska principer och värderingar palliativ vård är en vårdform, men också ett tillvägagångssätt där den medicinska personalens reaktion och handlingar ska präglas av en helhetssyn på en person [1,2].

Tillvägagångssättet visas också i Stiftelsen för variabel vård baserat på nyckelorden närhet, integritet, kunskap och empati [5].

Omvårdnadsinsatser handlar om att se människor som kapabla och stödja dem att uppnå, bibehålla eller återfå oberoende.

Målet är att denna vård ska bidra till värdigheten och välbefinnandet i patientens liv [1,2] oavsett ålder, diagnos och bostadsort [6]. Sveriges riksdag har definierat prioriteringsordningen för etiska principer inom hälso-och sjukvården enligt följande:: mänsklig värdighet, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet. Lagstiftningen beslutar att palliativ vård tillhör den högsta prioriterade gruppen, tillsammans med bland annat vård av patienter med allvarliga kroniska sjukdomar och akuta livshotande tillstånd [7,8].

Palliativ vård bygger på fyra hörnstenar baserade på ovan nämnda princip om mänsklig värdighet och WHO: s definition av palliativ vård. Således är palliativ vård holistisk vård som varken bör påskynda eller fördröja döden, men syftar till att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Omsorg är främst relaterat till livet, medan döden ses som en naturlig process [9].

Helhetsperspektiv termen " total smärta "eller på svenska" total smärta " omfattar allt obehag och lidande hos patienten. Allmän smärta består av fysisk, mental, social och existentiell smärta. Fysisk smärta, som förutom fysisk smärta också kan bestå av andfåddhet, illamående och sömnproblem, är ofta den mest uppenbara mätningen av total smärta, men kan också vara ett uttryck för andra dimensioner.

Mental smärta kan uppstå av rädsla och ångest, förlust av funktion och upplevelsen av hopplöshet. Social smärta inkluderar förlusten av sin roll i sammanhanget och förlusten av relationer och framtiden tillsammans med släktingar. Existentiell smärta kan associeras med frågor relaterade till betydelsen av ens eget liv och död, liksom andra livsproblem [10]. När en person lider av livshotande sjukdomar uppstår problem av kulturell, religiös och andlig natur för att uppta mer och mer utrymme, vilket kräver att läkare har möjlighet att svara på en person som utsätts för sådana frågor i sådana frågor [11].

Patientens kulturella, religiösa och etniska ursprung kan tolkas som hälsa, sjukdom och död. Följaktligen kan tolkningar och erfarenheter därför skilja sig beroende på vilket sammanhang personen befinner sig i. Hälso-och sjukvårdspersonal bör vara medvetna om sin egen bakgrund och förhållningssätt, som tillsammans med personlig erfarenhet kan prägla arbetsmetoder och reaktioner.

Utan att tänka på dessa aspekter riskerar de att stå i vägen för att ge den bästa mänskliga vården baserat på patientens behov och situation []. I slutet av livet är behoven ofta desamma, oavsett patientens huvuddiagnos [15.16], och bilden av symtom domineras vanligtvis av smärta, andfåddhet och trötthet [], smutsig andning och förvirring [17]. Det är inte ovanligt att olika symtom som har liknande orsaker uppträder samtidigt i sådana kluster av symtom, såsom samexistens av hosta och andnöd [10].

Symtom kan också förstärka varandra, till exempel kan smärta orsaka ångest eller förvärra ångest och vice versa [20.21]. Det har uppskattats att cirka 80 procent av de drygt 90 personer som dör årligen i Sverige har behov av palliativ vård [1].Att identifiera patienter med sådana vårdbehov vid rätt tidpunkt kan vara en utmaning, inte minst ur patienters perspektiv med andra diagnoser än cancer.

Många andra diagnoser tenderar att visa stora fluktuationer under sjukdomsförloppet, vilket bidrar till större svårigheter att uppmärksamma när döden faktiskt närmar sig [22]. Processen att identifiera symboler som fortfarande indikerar behovet av palliativ vård kan underlätta användningen av olika verktyg. Tanken är att frågan ska besvaras intuitivt och fungera som screeningverktyg för att identifiera patienter som kan dra nytta av palliativ vård men inte förväntar sig att de ska ge exakta svar resten av livet [1].

Instrumentets acceleration är mer omfattande och består av påståenden med allmänna indikatorer att signalen gradvis stör hälsoförhållandena, liksom sjukdomsspecifika indikatorer för obotliga livshotande diagnoser [24]. När det finns anledning att tro att en patient har ett palliativt vårdbehov rekommenderas det i "Palsied Sekventiell vård av en palliativ vårdperson", vilket är vad som kallas en "konversation vid allvarliga sjukdomar".

Samtalets fokus ligger på patientens och anhörigas prioriteringar och förhoppningar, samt information om den förväntade utvecklingen av sjukdomar och rimliga behandlingsalternativ [25].