Ta till sig kritiken

Det handlar mest om överlevnad: tidigare var vi beroende av vår besättning för förvaltning. Med andra ord är det inte förvånande att kritiken brinner. Varför är några av oss så skadade av kritik? Hur bra eller dåligt vi hanterar kritik beror på många faktorer, förklarar Vashkuri. Detta kan påverka vad du har med dig i ditt bagage. En känslomässigt stabil person kanske inte tillåter kritik att vara så allvarlig, medan en person med låg självkänsla eller som till exempel fick mycket kritik tidigt i livet kommer att påverkas.

Dagformen spelar också roll: Om du är hungrig, inte har sovit lika bra eller inte har känt dig osäker, tar du förmodligen längre tid. Människor som bryr sig mycket om vad andra tycker och vill vara med i laget kan också vara mycket känsliga för kritik. Genom att bli en bättre kritiker har du mycket att vinna. Accentuerad kritik konstruktivt är en chans att lära sig nya saker om dig själv, bli bättre och utvecklas.

Samtidigt är det viktigt, särskilt om det är lätt för dig att ta, för att skydda sina gränser och skilja konstruktiv kritik från ondska. David Vasqueri delar med sig av sina bästa tips för att undvika att ta kritik så personligt. Sluta med tanken att läsa min kollega var arg på rösten när de frågade hur rapporten gick. De är arg på mig för att det är sent och naturligtvis tycker de att jag är dålig och långsam på jobbet och borde aldrig ha anställts för att jag är helt värdelös.

Hjärnan är en otroligt avancerad tekniker som ständigt försöker tolka vår miljö och dra slutsatser baserade på även de minsta sakerna. I exemplet ovan är detta en ton som får en person att känna sig kritiserad, men var det verkligen kritik? David Vescuri, leg psykolog och VD för sveapsykologer. Foto: Christoffer Bylock-hjärnan hittar berättelser och berättelser.

En person kan titta på oss, och vi läser meningen i den och lägger antaganden om vad utseende betyder. Men vi vet inte vad en person tänker. I psykologi kallar vi denna tanke tankeläsning, det vill säga du tolkar vad andra tycker utan att ha bevis på det, säger David Vasqueri och fortsätter: - verktyget här är inte att betrakta dina egna tankar som fakta. Har jag bevis på en tanke?

Jag vet, är det så? Kalla det själv: nu tror jag att läsa. Släpp din uppmärksamhet på nuet. Kan det vara så att kollegan inte lät avsiktligt sur? Eller lät det arg av någon helt annan anledning än på grund av rapporten? Eller är det något som en kollega lyfter fram i rapporten och tycker att du kunde ha presterat bättre, men inte gillar dig i detta avseende, eller tycker att du är dålig på ditt jobb?

Mer detaljerad: Det bästa rådet från en psykolog om hantering av klimatångest ger en analys av situationsanalysen av situationen, vilket är ett annat vanligt verktyg i terapeutisk form av KBT och kan vara användbart om du vill hantera kritik bättre.

Translations in context of "ta till sig kritiken" in Swedish-English from Reverso Context: Detta kan följas upp skriftligen, och jag är säker på att banken kommer att ta till sig kritiken.

Analysen av situationen utförs genom att spela in eller visa följande ögonblick i ditt huvud. Situationen: min kollega tittade över min axel och påminde mig om att rapporten jag arbetar med kommer att äga rum på eftermiddagen och att det verkar långsamt för mig. Att han vaknar: de låter arg på rösten. Jag är nog arg på mig. Jag tror att jag är dålig.

Självklart tror jag att jag förstör för alla och borde inte ha fått det här jobbet. Upplevelsen attackerade mig som person. Detta framgår till exempel i deras nya nationella riktlinjer, som till och med idag säger att ADHD är en biologiskt inducerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med en livslång kurs. Som forskare uppstår frågan, vilka mekanismer ligger bakom detta förnekande av vetenskaplig kunskap?

Det nuvarande illustrativa exemplet kan belysa detta. Hur hanterar Socialstyrelsen vetenskapliga fel idag? Detta uttalande är överraskande och extremt svårt att förena med bästa möjliga vetenskapliga kunskap från aktuell forskning. Således är ADHD en ren diagnos av symtom baserat på hur det dagliga livet fungerar. Således beskrivs förloppet mellan symtom och förändrad kognitiv funktion i aktuell vetenskaplig forskning för att exakt motsäga vad Socialstyrelsen skriver i sin rapport.

Det är en förändrad kognitiv funktion som ger de karakteristiska symtomen som kallas ADHD. ADHD är bara ett namn för symtom, ADHD orsakar varken kognitiv förändrad funktion eller symtom. För att försöka klargöra vad Socialstyrelsen faktiskt hävdar i denna rapport skrev jag till dem och frågade vilka vetenskapliga källor de har för påståendet. Mitt brev skickades bland annat till läkare och docent Ylva Ginsberg, medicinsk expert i psykiatri vid Socialstyrelsen.

Hon redovisade inga källor till påståendet, utan höll istället med mig om att formuleringen är vilseledande eftersom den pekar på motsatt orsak till orsakssamband kontra vad som vanligtvis accepteras. Jag märkte författarna till rapporten om detta och frågade om de hade möjlighet att skriva om meningen efter det, men har ännu inte fått något svar. Socialstyrelsen hänvisar bara till en annan skrivelse från regeringen, där man tidigare skrivit samma sakfel.

Kommer ett felaktigt uttalande att bli mer exakt bara för att du hänvisar till en annan plats där samma felaktighet tidigare gjordes? Förmodligen exakt vad som vanligtvis ingår i spridningen av konspirationsteorier är att du som källa hänvisar till någon som utan stöd hävdade samma felaktighet tidigare. Efter att ha fått dessa två mejl skriver jag ett nytt brev till Socialstyrelsen, där jag hävdar att det enda rimliga just nu är att Socialstyrelsen har dragit tillbaka den aktuella rapporten och rättar till den eftersom den innehåller skadevållande vilseledande och felaktig Information om ADHD.

Sofia von Maloti, chef för den nationella lednings-och Screeningenheten, svarar på detta brev. Det Nationella rådet för hälsa och välfärd har således inte och kunde inte tillhandahålla några vetenskapliga källor i sitt påstående att ADHD påverkar kognition. Du publicerar en rapport som innehåller en vetenskaplig felaktighet om ADHD och vägrar att rätta till felet när det indikerar.

Intressant är det både sina egna läkare och forskare, och en extern forskare som nämnde detta misstag. Anledningen till beslutet att inte ändra den påstådda vetenskapliga felaktigheten anges inte. Om man ser tillbaka på det jag skrev ovan om hur Socialstyrelsen beskriver hur man gör sitt jobb så ser det ut som de ska: samarbeta med oberoende experter och använd tillförlitligt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för att öppet kommunicera grunden för sina beslut och positioner, använda kunskapen om både varandra och andra för att uppnå bästa resultat, baserat på bästa tillgängliga forskning och erfarenhet.

Att ta till sig av kritik på ett konstruktivt sätt är en chans lära sig nya saker om sig själv, bli bättre på saker och utvecklas.

Så summan av kardemumma är att Socialstyrelsen, som ska vara en garanti för vetenskapsbaserad vård, inte följer sina egna riktlinjer för vetenskap och bästa kunskap. Istället sprider de ren felinformation om vad som finns i en av deras rapporter. När en felaktighet upptäcks svarar du att du inte kommer att rätta till det, utan snarare ange orsaken till det. Detta kan inte nämnas på något annat sätt än att utgöra verkligt motstånd.

Exemplet visar alltså att det är omöjligt att tro att det Socialstyrelsen skriver i sina rapporter är korrekt. Vilka andra fel och annan felaktig information kan du hitta om du utökar granskningen till andra rapporter? Kan du inte begära mer av Socialstyrelsen? Och av vilken anledning gör du det? Hur drabbas den psykiatriska vården i Sverige av nationella rådet för faktiska hälsoresistanser?

Kanske är det inte så konstigt att vi har psykiatrisk vård i Sverige att många inte tror att de fungerar.